2016-03-10

Om 20 år riskerar vi massarbetslöshet!


Piratpartiet är en politisk organisation som älskar teknik. Som politiskt parti anser partiet att teknik är ämnat att hjälpa människor att dels leva ett drägligare liv, men även att tekniska medel är en samling verktyg att hjälpa oss i, och att driva på, mänsklighetens outtröttliga sökande efter svar om hur den värld vi lever i fungerar.

Ett av de mycket heta ämnen som är på tapeten just nu är fordon som kan framföra sina passagerare eller last utan någon förare. De finns redan nu på våra gator i utvärderande tester som genomförs!

Vi är mycket nära att lansera dessa helt autonoma bilar på våra vägar, och det är fullständigt fantastiskt. Volvo anser att de kan lansera självkörande bilar redan 2020, enligt VD Håkan Samuelsson.

http://www.expressen.se/motor/volvo-sjalvkorande-modeller-redan-2020/

Hoppa in i bilen, säg åt den att köra till jobbet och drick sedan färdigt kaffet som du knappt han att brygga efter att du svarat på alla mejl, sparkat ut barnen till skolan, skällt på din bättre hälft samt alla andra mer eller mindre viktiga morgonbestyr som måste göras.

Kanske går det så långt att vi inte längre behöver ha körkort för att använda bilen. Det kan komma en tid då barnen, med ett temporärt "körpass" kan hoppa in i bilen och få skjuts till kompisen eller skolan utan förälder med som passagerare. Bilen kan ju trots allt köra hem själv igen.

Polisen kommer nog troligen sitta kvar i sina bilar ett tag till. En polisbil utan poliser skulle kunna vara rätt tragikomiskt. Någon behöver trotts allt rycka ut till olycksplatser, även där man inte riktigt kan säga vems fel olyckan var.


Denna utveckling leder dock till att vi kan förutspå en mycket tuff tid på arbetsmarknaden inom vissa yrkesgrupper.
  • Taxichaufförer
  • Busschaufförer
  • Lastbilschaufförer
  • Ambulansförare
  • Körskolelärare
  • Budbilsförare
Dessa är några av de yrken som skulle kunna komma att förpassas till historien. Varför? Det är enkelt.

Tänk den taxifirma som skulle motstå att ersätta en vanlig taxichaffis med en taxibil med autopilot. Inga raster. Inga löneförhandlingar, inga sociala avgifter eller löneutbetalningar. Minskad byråkrati. Inga risker för rån, misshandel eller trakasserier. Det finns helt enkelt ingen som helst anledning att behålla en anställd i det läget.

Det är som att placera en trafikpolis i var korsning trotts att det finns fungerande trafikljus. Är Sveriges redo att ta denna fighten med arbetslösheten inom dessa yrkeskategorier, som idag anställer och sysselsätter tiotusentals människor, när de helt enkelt inte finns arbete för dem längre? Svaret på det torde vara, nej.

Detta är bara ett exempel på hur tekniken förenklar vår tillvaro på ett sätt som kan komma att förändra arbetsmarknaden mycket drastiskt, och om man inte förutser detta och arbetar på lösningar kring vad tekniken kan ha för konsekvenser i samhället, då riskerar man stora framtida problem.

Piratpartiet har i dagsläget ett mycket konkret förslag till att lindra effekterna av att hela yrkeskårer riskerar försvinna tack vare den fort framskridande tekniska utvecklingen.

Förslaget kallas Basinkomst, och togs fram specifikt för att minska osäkerheten vid arbetslöshet och bidra till att ingen, oavsett vad exempelvis en framtida teknisk utveckling kan leda till för konsekvenser, blir utförsäkrad eller saknar chansen till att ombilda sig.

Christian Engström har publicerat ett förslag till hur basinkomst skulle kunna införas. Hela förslaget finns som PDF här. Mycket läsvärt!

2015-10-18

Del 16-18, Basinkomst [Medborgarlön], Finansiering, införandet och mänskliga rättigheter.


16. Hur finansieras Basinkomst?

Var kan finansiering eventuellt tas ifrån till att finansiera en Basinkomst?

Nedan kommer en mycket grov höftning, medelst Regeringens egna budgetsiffror, på var resurserna kan skiftas ifrån för att finansiera Basinkomst.

  • Studiestöd; 21 miljarder, kan till största del gå till att finansiera basinkomsten då endast studiestöd till ej myndiga individer bör vara kvar.
  • Allmänna Pensionen; 258 Miljarder per år. Den allmänna pensionen kan fasas ur under åren, och då fler och fler blivande pensionärer får Basinkomst (den allmänna pensionen kan ses som en basinkomst som enbart de med rätt ålder får ta del av) kan pensionspotten föras över till finansieringen av Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning; ca 96 Miljarder (sjukpenning med mera) varav handikappersättningar om 1,3 miljarder behålls, vilket ger ca 94,7 miljarder till Basinkomst.
  • Arbetslösa och arbetsmarknads totala kostnad; ca 70 Miljarder varav Arbetsmiljöverket får 0,7 miljarder och europeiska socialfonden får 1 miljard vilket lämnar ca 68 miljarder till Basinkomst.
  • Rut-Rot och jobbskatteavdrag kostar; ca 100 miljarder per år. Om de skall tas bort, var läggs då medlen? Basinkomst vore en god idé.
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn; ca 81 miljarder varav barnbidrag om ca 25 miljarder kan kvarstå vilket ger 56 miljarder till Basinkomst.
  • Ekonomisk trygghet vid ålderdom; ca 39 miljarder olika bidrag för äldre så som bostadsbidrag.
  • Studielån som Staten bidrar med kostar; Ca 174 Miljarder per år. Kommer troligen att sänkas i och med införande av Basinkomst med, låt oss säga hälften. Det ger oss ca 85 miljarder till Basinkomsten.
  • Statlig tjänstepension; 11 miljarder kommer att ersättas och bakas in i Basinkomsten allt eftersom det nuvarande pensionssystemet fasar ur.
  • Stöd för enskild att underlätta att ordna bostad; 0,043 miljarder. (Spott i havet. Ren idioti. Egen anm.)

Summa; ca 681,7 miljarder per år.

Invånare ca 10 miljoner varav barn ca 20 % vilket ger ca 85 212,5 kr per år, eller ca 7 101 kr per månad per vuxen individ.

Lägg här till besparingar inom administration då försäkringskassans, arbetsförmedlingens, socialförvaltningens och pensionsmyndighetens arbetsbörda skulle minska drastiskt då de flesta bidrag redan bakats in i Basinkomsten. Kanske kan en eller ett par myndigheter slås ihop eller rent av läggas ner permanent.

Tidigare har nämnts en Basinkomst på totalt omkring ca riksnormen för existensminimum plus en medelmåttig hyra om 4 000 kr, dvs. ca 8 000 kr. Som påvisas ovan är det helt klart en genomförbar reform med rikets ekonomi så som den ser ut idag.

17. Införandet av Basinkomst.


Då Basinkomst skulle kunna ersätta flera ekonomiska bidrag i Sverige behöver det inte vara nödvändigt att Basinkomsten skulle skrivas in i socialtjänstlagen eller i regler kring bidrag från försäkringskassan.

Lämpligt vore att överväga att helt enkelt införa Basinkomst som en grundlag i Sverige, vilket sedan administreras via skatteverket.

En annan tanke med att införa den i grundlagen vore att skydd den för godtycklig ändring alternativt avveckling av Basinkomst då det krävs minst 2 mandatperioder för att ändring, avveckling kan ske.

Den femte grundlagen skulle därmed kunna bli, som ett exempel;

1 § Var Svensk medborgare som uppfyller myndig ålder skall ha rätten att erhålla Basinkomst på månadsbasis, utan krav på motprestation samt befriat från återkrav och skatt. Basinkomsten skall vara baserat på uträknad riksnorm gällandes existensminimum för egenförsörjning.

Med efterföljande paragrafer för förtydliganden.

Förtydliganden kan exempelvis påvisa vad som gäller om en person blir omyndigförklarad. Det finns redan lagar och regler för hur det skall skötas så att anknyta till det torde inte vara besvärligt. Det samma gäller lagar kring svenskt medborgarskap. I princip gäller det även där att knyta an den nya grundlagen med redan etablerade lagstöd vilka kan vara relevanta, som exempelvis Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap och vad som gäller vid asylsökanden och uppehållstillstånd.

Basinkomsten borde ligga i nivå med en billigare hyra samt existensminimum, dvs. i dagsläget kring ca 8000 kr totalt, men med Sveriges nuvarande budget skulle det inte vara omöjligt att införa en Basinkomst om ca 6000 kr redan idag.

En viss del av Basinkomsten skulle med fördel kunna hållas rörlig, för att kunna följa bostadsmarknad och svensk ekonomi precis som socialbidraget i dagsläget enligt teorin skall följa en riksnorm för vas som anses vara existensminimum.

Lika så kan det vara mycket lämpligt att staten har möjlighet att justera en del av Basinkomsten exempelvis vid en nationell kris antingen åt ena eller andra hållet. Detta skulle vara väl stipulerat i grundlagen.

Den andra delen bör vara fast för att en regering inte godtyckligt skall kunna skifta Basinkomsten vart år efter eget huvud bara för att det är bekvämt eller som en snabbflört under valperioden.

Införandet av Basinkomst bör ske stegvis för att inte påfresta samhällets nuvarande sociala system. Om vi ser till en Basinkomst i storlek av 8000 kr, så skulle man bäst kunna fasa in den med ca 2000 kr vart annat år under två följande mandatperioder.

Detta skulle avhjälpa urfasning av arbetslösa på exempelvis arbetsförmedling, och lika så skulle de som går på olika socialbidrag och sjukpenning kunna fasas över successivt till Basinkomst medan verksamheten och administrationen kring de gamla bidragssystemen läggs ner inom respektive verksamhet.

Redan i sitt initiala skede skulle vissa grupper, exempelvis utstötta och hemlösa och utförsäkrade, få en omedelbar och villkorslös hjälp.

18. Basinkomst har stöd av de Mänskliga rättigheterna.

Ytterligare stöd för införandet av Basinkomst finns att finna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Exempelvis;

Artikel 23

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.


Detta avslutar publiceringen av detta diskussionsunderlag, undantaget att hänvisa till mer läsning kring siffrorna och ämnen som artikelserien nämnt.

19. Källor och vidare information.



EDIT: Under punkten Studielån i Del 16 kröp det in ett tolkningsfel från min sida. Som Engström påpekar är det troligtvis den samlade fordringen på studielån, inte en årlig utgift. Jag låter felet stå som det är i oförändrad form.

2015-10-15

Del 13-15, Basinkomst [Medborgarlön], Bostadsmarknad, arbetsplatsdiskriminering och arbetsmiljö.


13. Minska klyftor på bostadsmarknaden.

Idag finns det stora klyftor på vilka som lätt får bostad och vilka som behöver hjälp med att ordna en sådan.

Är du arbetslös, eller har hamnat hos kronofogden, eller på anat sätt trampat snett vad gäller fast inkomst, så blir man i regel nekad vid porten.

Arbetslösa, hemlösa och flyktingar är klara exempel på människor som har svårt att på eget bevåg skaffa sig en lägenhet.

Bristen på bostäder ökar aven i Sverige, och detta bidrar till att de som hyr ut eller säljer bostäder har lättare att välja och vraka bland potentiella hyresgäster.

Med Basinkomst så skulle, som nämnts tidigare, bostadsmarknaden kunna sträcka sig in på det privata planet med uthyrning av rum och mindre boenden.

Det är sedan länge känt att när de sociala klyftorna minskar, så ökar välfärden och jämställdheten för alla, och Basinkomst är enligt sammanställningen ett ypperligt sätt att minska ekonomiska och sociala klyftor.


14. Minska diskriminering på arbetsplats.


Alla de som utsätts för olika typer av diskriminering skulle eventuellt kunna driva sina frågor mycket hårdare med förstärkt förhandlingsläge med hjälp av facket vid införandet av Basinkomst.

I den studie som SCB genomförde 2005 så angav mellan 50–60 procent av de tillfrågade att de trodde att de skulle bli stämplade som ”besvärliga” om de gjorde en anmälan och att de skulle bli utfrusna eller trakasserade. Väldigt få tänkte sig att de positiva effekterna kunde överväga.

Nationella folkhälsoenkäten för 2005-2007 visar att cirka 30 procent av personer med någon funktionsnedsättning hade blivit utsatt för kränkande bemötande eller behandling under de senaste tre månaderna. Det är cirka tio procent högre än befolkningen i stort.

Under 2009 tog DO emot 64 anmälningar om religiös diskriminering, varav hälften även uppgav etnisk tillhörighet som grund.

Den statistik som finns om upplevd diskriminering och som har samband med könsidentitet eller könstuttryck kommer från en riktad undersökning genomförd av FHI 2005. Av den kan man se att cirka 40 procent av de som själva definierar sig som transpersoner hade upplevt kränkande behandling eller bemötande en eller flera gånger under de senaste tre månaderna, vilket är cirka 20 procentenheter högre jämfört med befolkningen i stort.

Under 2009 inkom totalt 287 ärenden om könsdiskriminering varav 177 är arbetslivsrelaterade.

Av 267 anmälningar om åldersdiskriminering som inkom under 2009 riktade sig 160 av anmälningarna mot arbetsgivare. En klar majoritet av anmälningar avsåg diskriminering av skäl som har samband med hög ålder. Cirka 60 procent av anmälarna var män.

Att motarbeta och minska ovanstående problematik skulle ge stora positiva effekter på arbetsmarknad och i andra områden av samhället, och här skulle Basinkomst göra stor nytta. Är man säkrare i sin ekonomiska situation, så vågar man säga till fortare vid orättvis behandling än om man står i en överhängande beroendeställning.

15. Bekämpa dålig arbetsmiljö och orättvisa lönebilder.

Att kräva skälig lön för arbetet man utför är en mänsklig rättighet, men många i Sverige får inte den ersättning eller lön som arbetet de utfört är värt.

Om en person som rensar fekalier under våra gator inte får tillräckligt i lön för de risker han tar med sin hälsa, så bör pressen ligga rätt hårt på arbetsgivaren att höja lönen, eller kommer ingen att vilja ta dessa skitiga och farliga arbeten. Rätt lön för rätt möda med andra ord.

Detta skulle även stärka Arbetsmiljöverkets position i granskandet av arbetsplatser. I dag måste en stor del av utredningarna läggas ner på grund av att arbetsmiljöverket har för få resurser. Basinkomst skulle indirekt hjälpa arbetsmiljöverket då många arbetsplatser skulle se sig nöd-tvingade att förbättra arbetsmiljön.

Likaså är det enligt arbetsdomstolens protokoll nästan omöjligt att få fällande dom för lönediskriminering vad gäller kön. Kvinnor ligger alltjämt i underläge.

Det är inte ovanligt att en kvinna med många års erfarenhet har sämre lön än en nyanställd man inom samma yrke, trots likvärdig utbildning.

Basinkomsten skulle även här, som i fallet ovan, kunna bidra till att arbetsmarknaden måste anpassa sig eller helt enkelt förlora arbetskraft som inte går att ersätta.

Forts. i del 16.
 

2015-10-14

Del 11-12, Basinkomst [Medborgarlön], sociala myndigheter och arbetsmarknadspolitiska program.



11. Minska kostnad för sociala myndigheter.

Sociala myndigheter kostar samhället stora summor var år som sätts av i budgeten. I och med att ohälsa, utförsäkringar, arbetslöshet med mera ser ut att öka framöver så kommer även utgifterna att öka år för år.

Införandet av Basinkomst skulle innebära att exempelvis socialkontoren skulle kunna ägna sig åt viktigare saker än ekonomisk administration vad gäller bidragstagare.

Socialtjänstlagen. (2001:453)


Socialtjänstlagen skulle kunna skrivas om till stora delar vad gäller rätten till ekonomiskt bistånd. Detta skulle leda till förenklingar vid uppdrag Sociala myndigheter utför, exempelvis ställa upp för utsatta barn och vuxna. Den ekonomiska tillsynsverksamheten skulle i stort kunna läggas ned i sin helhet.

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Skulle kunna skrivas om till;

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja människornas
- sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Ingen stor skillnad kan tyckas, men fokus på social trygghet är ett starkt kliv i rätt riktning om mer medel kan ligga till grund för att främja goda familjeförhållanden samt andra frågor.

Jämlikhet i levnadsfrågor rör inte enbart ekonomi, utan även allas lika rätt inför lagen och som individer i samhället i stort. Den ekonomiska biten faller alltså bort till förmån för övriga frågor.

Möjligheten till att aktivt kunna delta i samhället med Basinkomst förstärks ofantligt, och även om punkten bör stå kvar, så lättas här arbetsbördan på de sociala myndigheterna.

4 kap. Rätten till bistånd

Detta kapitel skulle helt enkelt kunna slopas i sin helhet och besparingarna kan läggas till att finansiera Basinkomsten.


12. Minska kostnader för arbetsmarknadspolitiska program.

En stor del av Basinkomsten kan finansieras med att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och all den myriad av ersättningar som finns vid olika skeden av arbetslösheten kan dras in i sin helhet.

Totala kostnaderna för samtliga program 2013 uppgick till drygt 36 miljarder kronor (2012: 33 miljarder), som fördelade sig med 21,3 miljarder på program med aktivitetsstöd (2012: 19,8 miljarder), 12,6 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2012: 11,7 miljarder) 2,2 miljarder på anställningsstöden (2012: 1,4 miljarder).

Totala kostnaderna ökade med ca 3,3 miljarder jämfört med 2012. Ökningen beror på det ökade antalet deltagare både med aktivitetsstöd och lönestöden.

Som nämnts ovan i punkten Bekämpa arbetslöshet, så kommer fler att kunna studera vidare och skaffa sig alternativa sysslor under längre perioder av arbetslöshet. Inga mer FAS I-III, inga utskrivningar och inga obligatoriska åtgärder.

Inga slavlöner på 90skr/dag och inga repressalier för olyckliga omständigheter med missförstånd på praktikplatser eller mellan arbetssökande och arbetsförmedling.

Kostnaden för dessa ersättningar, verksamheter och den omfattande byråkratin som krävs för att driva dessa är mycket ansenlig som beskrivs ovan, och kommer finansiera en stor del av Basinkomsten.

Arbetsförmedlingen kan därmed återgå till att faktiskt förmedla arbeten mellan arbetsgivare och arbetstagare så som det en gång i tiden var tänkt, och inte agera kontrollmyndighet inför Sociala myndigheter och skatteverket. 

Forts. i del 13.